De flesta av oss har lärt sig utantill att ett år har 365 dagar, men verkligheten är lite mer nyanserad. Vart fjärde år läggs en extra dag till i kalendern för att kompensera för jordens faktiska omloppstid runt solen, som är cirka 365,2422 dagar (Hong Kong Observatory). I den här guiden får du veta exakt hur dagarna fördelas över året, varför skottår finns och hur olika kalendersystem hanterar tideräkning.

Senaste artiklar

Antal dagar under ett normalår: 365 ·
Antal dagar under ett skottår: 366 ·
Månader med 31 dagar: 7 (januari, mars, maj, juli, augusti, oktober, december) ·
Månader med 30 dagar: 4 (april, juni, september, november) ·
Februari – normalår: 28 dagar ·
Februari – skottår: 29 dagar

Snabböversikt

1Bekräftade fakta
2Vad som är oklart
3Tidlinjesignal
  • År 2000 var ett skottår eftersom 2000 är jämnt delbart med 400 (U.S. Naval Observatory)
  • År 1900 var inte ett skottår (U.S. Naval Observatory)
  • År 2100 blir inte ett skottår enligt den gregorianska regeln (U.S. Naval Observatory)
4Vad händer härnäst

Siffrorna är enkla att komma ihåg – men de döljer en komplex historia.

Mått Värde
År (normalår) 365 dagar
År (skottår) 366 dagar
Antal månader 12
Månader med 31 dagar 7
Månader med 30 dagar 4
Februari – normalår 28 dagar
Februari – skottår 29 dagar

Hur många dagar är det på ett år?

Svaret beror på vilken typ av år du menar. I den gregorianska kalendern, som används i Sverige och större delen av världen, har ett normalår 365 dagar medan ett skottår har 366 dagar (NASA GSFC). Skillnaden handlar om att jordens omloppstid runt solen inte är ett exakt antal dygn.

Normalår och skottår

  • Ett normalår har 365 dagar och infaller de flesta åren (NASA GSFC)
  • Ett skottår har 366 dagar och infaller vart fjärde år, med vissa undantag (U.S. Naval Observatory)
  • Skottdagen är den 29 februari (NASA GSFC)

Varför har vi skottår?

Det tropiska året – tiden det tar för jorden att fullborda ett varv runt solen – är ungefär 365,2422 dagar (Hong Kong Observatory). Utan skottår skulle kalendern gradvis förskjutas i förhållande till årstiderna.

Den gregorianska kalendern löser detta genom att innehålla 97 skottår och 303 normalår under en 400-årscykel, vilket ger ett genomsnittligt kalenderår på 365,2425 dagar (Australian Bureau of Meteorology).

Konsekvensen: utan skottår skulle påsken så småningom firas mitt i sommaren. Skottåren håller kalendern i takt med solåret, vilket är avgörande för allt från jordbruk till religiösa högtider (Institutet för språk och folkminnen).

Hur många dagar har varje månad?

Månadernas längd följer ett mönster som de flesta av oss känner igen, men som ibland kan vara lätt att blanda ihop. Här är hela listan med källor för varje månad.

Månader med 31 dagar

  • Januari: 31 dagar (NASA GSFC)
  • Mars: 31 dagar (NASA GSFC)
  • Maj: 31 dagar (NASA GSFC)
  • Juli: 31 dagar (NASA GSFC)
  • Augusti: 31 dagar (NASA GSFC)
  • Oktober: 31 dagar (NASA GSFC)
  • December: 31 dagar (NASA GSFC)

Månader med 30 dagar

  • April: 30 dagar (NASA GSFC)
  • Juni: 30 dagar (NASA GSFC)
  • September: 30 dagar (NASA GSFC)
  • November: 30 dagar (NASA GSFC)

Februari

Februari är undantaget som bekräftar regeln. Månaden har 28 dagar under normalår och 29 dagar under skottår (Institutet för språk och folkminnen).

Minnesregler

En klassisk metod för att komma ihåg månadernas längd är knogmum-regeln: knogarna på handen representerar månader med 31 dagar och mellanrummen månader med 30 dagar. Börja med januari på första knogen, räkna framåt och när du kommer till juli (sista knogen) hoppa tillbaka till första knogen för augusti.

Mönstret är tydligt: sju månader med 31 dagar, fyra med 30 dagar och en avvikare – februari – som håller kalendern i balans genom sina extra dagar.

Vilken månad är 8?

Månad åtta i ordningen är augusti. För den som vill ha en snabb referens över månadernas ordning och namn finns här en komplett lista.

Månadernas ordning

  • 1: Januari
  • 2: Februari
  • 3: Mars
  • 4: April
  • 5: Maj
  • 6: Juni
  • 7: Juli
  • 8: Augusti
  • 9: September
  • 10: Oktober
  • 11: November
  • 12: December

Det finns en historisk egenhet här: september, oktober, november och december har namn som ursprungligen betyder sjunde, åttonde, nionde och tionde månad på latin, men de ligger nu som månad 9, 10, 11 och 12. Förskjutningen beror på att den romerska kalendern en gång började året i mars.

Vad är ett skottår?

Ett skottår är ett år med 366 dagar, där den extra dagen läggs till i februari. För att avgöra om ett år är skottår finns en tydlig regel som alla kan tillämpa.

Regler för skottår

  • Ett år är skottår om årtalet är jämnt delbart med fyra (U.S. Naval Observatory)
  • Sekelår är skottår endast om de är jämnt delbara med 400 (U.S. Naval Observatory)
  • År 2000 var ett skottår eftersom 2000 är jämnt delbart med 400 (U.S. Naval Observatory)
  • År 1900 var inte ett skottår eftersom sekelåret inte är jämnt delbart med 400 (U.S. Naval Observatory)

Undantag (sekelskiften)

Undantagen för sekelår är avgörande. Utan dem skulle kalendern sakta men säkert glida isär från solåret. År 2100 blir till exempel inte ett skottår enligt den gregorianska regeln (U.S. Naval Observatory).

Historik

Den julianska kalendern, som infördes av Julius Caesar, hade skottår vart fjärde år utan undantag. Det innebar att kalendern blev något för lång – den genomsnittliga julianska året var 365,25 dagar, vilket är cirka 11 minuter längre än solåret. Felet ackumulerades över århundraden och ledde till att den gregorianska kalendern infördes 1582 för att korrigera driften (NASA GSFC).

Här är kärnan: skottårsreglerna är inte en slumpmässig påhittad komplexitet – de är en kompromiss mellan matematisk precision och praktisk enkelhet.

Varför detta är viktigt

Den gregorianska kalenderns 97 skottår per 400-årscykel ger en korrigering som håller kalendern synkroniserad med solåret inom mindre än en dags fel per 3 300 år.

Vilka olika kalendrar används i världen?

Den gregorianska kalendern är idag den mest använda kalendern i världen, men den är långt ifrån den enda. Olika kulturer och religioner har utvecklat egna kalendersystem med olika principer för hur år, månader och dagar räknas.

Gregorianska kalendern

Den gregorianska kalendern, som infördes av påven Gregorius XIII 1582, är en solkalender med 365 dagar i normalår och 366 dagar i skottår (NASA GSFC). Sverige använder denna kalender sedan år 1753, då man hoppade över 17 dagar i februari för att synkronisera med den övriga världen (Institutet för språk och folkminnen).

Julianska kalendern

Den julianska kalendern infördes av Julius Caesar 45 f.Kr. och var standard i Europa i över 1600 år. Den har ett skottår vart fjärde år utan undantag, vilket gör att kalendern är cirka 11 minuter längre än solåret per år (NASA GSFC). Vissa ortodoxa kyrkor använder fortfarande den julianska kalendern för att beräkna religiösa högtider.

Islamiska kalendern

Den islamiska kalendern är en ren månkalender som bygger på månens faser. Ett år har 354 eller 355 dagar, fördelat på 12 månader. Eftersom månåret är kortare än solåret, vandrar de islamiska månaderna genom årstiderna under en cykel på cirka 33 år.

Andra kalendrar

  • Kinesiska kalendern – en lunisolarkalender som kombinerar månens faser med solåret
  • Hebreiska kalendern – en lunisolarkalender med 12 eller 13 månader per år
  • Buddhistiska kalendern – en solkalender som används i flera sydostasiatiska länder

Skillnaderna mellan kalendrarna handlar inte bara om matematik utan om vad man vill att kalendern ska spegla: solens rörelse, månens faser eller en kombination av båda.

Så många dagar har de olika kalendrarna

Tre system, en tydlig skillnad: solkalendrar håller sig till solåret, månkalendrar till månens cykler och lunisolarkalendrar försöker förena båda.

Kalender Typ Dagar per år
Gregorianska Solkalender 365 eller 366
Julianska Solkalender 365 eller 366
Islamiska Månkalender 354 eller 355
Kinesiska Lunisolarkalender 353–355 eller 383–385
Hebreiska Lunisolarkalender 353–355 eller 383–385

Observera att den julianska kalendern fortfarande används av vissa ortodoxa kyrkor, vilket kan orsaka skillnader i dateringen av religiösa högtider.

Den praktiska skillnaden: för den som lever i Sverige är den gregorianska kalendern den enda som spelar roll i vardagen, men för internationella relationer och förståelse av andra kulturer är det värt att känna till de övriga systemen.

Skottår behövs för att kalendern ska hållas nära solåret. Utan dem skulle tideräkningen successivt glida ifrån årstiderna.

Institutet för språk och folkminnen (ISOF)

Ett år är den tid det tar för jorden att fullborda ett varv runt solen, omkring 365,2422 dagar.

Wikipedia – År

Bekräftade fakta

  • Ett normalår har 365 dagar (NASA GSFC)
  • Skottår inträffar vart fjärde år med undantag för sekelår (U.S. Naval Observatory)
  • Sverige använder gregorianska kalendern (Institutet för språk och folkminnen)
  • Februari har 28 dagar under normalår (NASA GSFC)

Vad som är oklart

  • Den exakta längden på solåret varierar något på grund av astronomiska variationer (Hong Kong Observatory)
  • Vissa historiska kalendrar har haft olika system för skottdagar (U.S. Naval Observatory)

För den som planerar sin vardag med kalendern är slutsatsen tydlig: så länge du håller dig till den gregorianska kalendern och dess skottårsregler kommer dina datumberäkningar att stämma. För den som arbetar med historiska dokument eller internationella kontakter lönar det sig dock att alltid dubbelkolla vilket kalendersystem som avses, eftersom en skillnad på 11 dagar (som mellan juliansk och gregoriansk kalender) kan vara avgörande för korrekta datum.

Fler källor

sv.wikipedia.org, sv.wikipedia.org, sv.wikipedia.org

Vanliga frågor

Varför har februari färre dagar än andra månader?

Februari har 28 dagar (29 i skottår) av historiska skäl. När den romerska kalendern skapades ansågs februari vara årets sista månad och fick det kortaste antalet dagar. Traditionen har överlevt genom alla kalenderreformer fram till idag (NASA GSFC).

Hur många dagar har juli?

Juli har 31 dagar (NASA GSFC). Månaden är uppkallad efter Julius Caesar och är en av de sju månader som har 31 dagar.

Vad är julianska kalendern?

Den julianska kalendern infördes av Julius Caesar år 45 f.Kr. och var standard i Europa fram till 1582 då den gregorianska kalendern ersatte den. Den julianska kalendern har ett skottår vart fjärde år utan undantag, vilket gör att den gradvis hamnar efter solåret (NASA GSFC).

Hur räknar man ut om ett år är skottår?

Ett år är skottår om årtalet är jämnt delbart med fyra. Undantag gäller för sekelår, som endast är skottår om de är jämnt delbara med 400 (U.S. Naval Observatory). Till exempel var år 2000 ett skottår, men år 1900 var det inte.

Finns det kalendrar som inte har 365 dagar?

Ja. Den islamiska kalendern är en månkalender med 354 eller 355 dagar per år. Även kinesiska och hebreiska kalendrar har varierande antal dagar beroende på år.

Vilken dag är skottdagen?

Skottdagen är den 29 februari och infaller endast under skottår (NASA GSFC).

Hur många dagar är det i ett skottår?

Ett skottår har 366 dagar (Institutet för språk och folkminnen). Den extra dagen läggs till i februari.

Vad är skillnaden mellan ett normalår och ett skottår?

Ett normalår har 365 dagar medan ett skottår har 366 dagar. Skillnaden beror på att jordens omloppstid runt solen är cirka 365,2422 dagar, vilket kräver en extra dag vart fjärde år för att kalendern ska hålla sig synkroniserad med årstiderna (Hong Kong Observatory).

Relaterad läsning