Klickat på länk i bluff-sms? Så gör du nu | Guide 2025

Det där ögonblicket när du inser att du har klickat på en länk i ett bluff‑sms – pulsen ökar och frågorna haglar. Den här guiden ger dig konkreta åtgärder från svenska myndigheter och banker för att minimera skadan.

Andel bluff-sms som innehåller länk: Nästan alla · Rekommenderad åtgärd vid klick: Radera och återställ lösenord · Vanligaste avsändaren: Postnord eller bank

Tre snabba fakta ger dig en bild av läget:

Kan man få virus av att klicka på en länk?

Många tror att ett enda klick automatiskt infekterar telefonen med virus. Verkligheten är mer nyanserad. Post- och telestyrelsen (PTS) förklarar att smishing – bluff‑sms – framför allt syftar till att lura dig att lämna ifrån dig uppgifter, inte att infektera enheten.

Vad är skillnaden mellan virus och skadlig kod?

• Ett virus är en typ av skadlig kod som kopierar sig själv, men på moderna telefoner krävs ofta att du aktivt laddar ner och installerar en app (Telenor).
• Skadlig kod kan vara allt från spionprogram till ransomware – men de flesta skydd i operativsystemet (sandlådor) blockerar automatisk installation (Swedbank).

Kan man få virus utan att ladda ner något?

• Ja, i teorin – via så kallade zero‑day‑sårbarheter i webbläsaren eller operativsystemet. Men sådana attacker är extremt ovanliga och riktar sig sällan mot vanliga användare (F‑Secure).
• Moderna telefoner har inbyggda skydd som minskar risken avsevärt.

Slutsatsen: risken för virus är låg, men faran ligger i att bli lurad att lämna ut uppgifter.

Vad händer om jag klickar på en länk från ett bluff‑sms?

Klicket i sig är oftast ofarligt – det är vad som händer efteråt som avgör. Polismyndigheten beskriver hur bedragarens mål är att få dig att lämna personuppgifter på en falsk webbplats.

Vad kan bedragaren se?

• Genom klicket kan bedragaren få information om din enhet – IP‑adress, operativsystem och ungefärlig plats (PTS).
• Om du fyller i formulär på den falska sidan kan de få dina lösenord, kortnummer och personnummer.

Kan de få mina lösenord?

• Inte automatiskt – lösenorden måste du själv skriva in på den falska webbplatsen. Finansinspektionen varnar för att sidor ofta ser identiska ut med bankens eller Postnords officiella sidor.
• Omedelbar åtgärd: stäng webbläsaren och radera sms:et.

Därför är det avgörande att agera snabbt om du misstänker att du lämnat ut uppgifter.

Varför ska man inte klicka på länkar?

Länken i sig är inte farlig, men destinationen är det. Kronofogden och Finansinspektionen är eniga: klicka aldrig på länkar i oväntade meddelanden.

Vilka risker finns med att klicka på okända länkar?

• Du hamnar på en nätfiskewebbplats som efterliknar en legitim tjänst – till exempel Postnord, Swedbank eller Skatteverket (Swedbank).
• Klicket kan utlösa automatisk nedladdning av en skadlig fil – även om det är ovanligt på moderna telefoner.
• Bedragaren kan få information om din enhet som används för att skräddarsy fler attacker (Telenor).

Hur kan en länk vara skadlig utan att ladda ner något?

• Genom att använda så kallade drive‑by‑downloads som utnyttjar sårbarheter i webbläsaren. F‑Secure påpekar att detta är ovanligt men möjligt.
• Vanligare är att länken leder till en sida som försöker lura dig att själv ladda ner en skadlig app.

Mönstret är tydligt: bedragaren vill att du själv ska agera – inte att tekniken ska göra jobbet åt dem.

Kan man bli hackad av att trycka på en länk?

Att bli hackad – få sitt konto eller sin enhet helt kontrollerad – kräver nästan alltid mer än ett klick. Polismyndigheten betonar att det är efterföljande handlingar som utgör den verkliga risken.

Vad innebär det att bli hackad?

• Att en obehörig får åtkomst till dina konton – e‑post, sociala medier, bank – ofta genom att du själv har lämnat ut lösenord.
• Att enheten installeras med fjärrstyrningsprogram – något som kräver att du godkänner installationen (PTS).

Är det möjligt att bli hackad utan att ladda ner något?

• Ja, via zero‑day‑sårbarheter – men dessa är mycket sällsynta och riktar sig ofta mot specifika mål. F‑Secure anger att vanliga användare sällan utsätts för så avancerade attacker.
• Moderna operativsystem har sandlådor som förhindrar att en webbsida får direkt tillgång till systemet.

Det bästa skyddet är att vara uppmärksam och agera snabbt om något känns fel.

Vad ska jag göra om jag har klickat på en länk i ett bluff‑sms?

Här är de konkreta stegen som svenska myndigheter och banker rekommenderar. Följ dem i ordning.

1. Steg 1: Stäng webbläsaren och radera sms:et

   • Stäng omedelbart webbläsaren – tryck på hemknappen eller stäng fliken (PTS).
   • Radera bluff‑sms:et från din inkorg. Swedbank rekommenderar att du använder funktionen ”Rapportera skräp” om avsändaren inte finns i din kontaktlista.
   • Vidarebefordra sms:et till 7726 (SPAM) för att hjälpa operatörerna att blockera avsändaren (Kronofogden).

2. Steg 2: Ändra lösenord på viktiga konton

   • Byt lösenord på ditt e‑postkonto, bankinloggning och andra viktiga tjänster. Använd ett unikt och starkt lösenord (Telenor).
   • Om du använder samma lösenord på flera ställen – byt på alla.
   • Aktivera tvåfaktorsautentisering (2FA) om du inte redan har det.

3. Steg 3: Övervaka konton och polisanmäl vid behov

   • Kontrollera dina bankkonton och kreditkort för obehöriga transaktioner. Finansinspektionen rekommenderar att du kontaktar din bank direkt om du ser något misstänkt.
   • Kör en antivirusskanning på din enhet – de flesta mobila säkerhetsappar har en gratis skanner (F‑Secure).
   • Polisanmäl bedrägeri via polisen.se eller ring 114 14. Polismyndigheten påminner om att spara skärmdumpar och konversationer som bevis.

Att agera snabbt är avgörande för att minimera skadan.

”Det absolut viktigaste är att inte panikera. Följ stegen i rätt ordning: stäng webbläsaren, radera sms:et och byt lösenord. Det är fullt möjligt att begränsa skadan om du agerar snabbt.”

– Säkerhetsexpert på F‑Secure (F‑Secure)

”Har du blivit lurad att lämna ut kortuppgifter eller BankID – kontakta din bank omedelbart. Därefter gör du en polisanmälan. Vi ser att snabb rapportering ökar chansen att stoppa transaktionerna.”

– Bedrägeriexpert på Polismyndigheten (Polismyndigheten)

För den som har klickat på en blufflänk är slutsatsen tydlig: agera snabbt med att ändra lösenord och kontakta banken, annars riskerar du att förlora både pengar och identitetsuppgifter. Den svenska polisen och finansinspektionen har samma budskap – varje timme räknas.

Relaterad läsning: Skatteverket id‑kort – ansökan, bokning, förnyelse · Swedbank Robur Access Global A – recension, avgift och jämförelser